Greek
G3781
ὀφειλέτης
定义
an ower, i.e. person indebted; figuratively, a delinquent; morally, a transgressor (against God)
an ower, i.e. person indebted; figuratively, a delinquent; morally, a transgressor (against God)
KJV Translations
debtor, which owed, sinner